:]

Det var en lång dag igår med lussetåg, pepp talk och en väldigt lång gitarrlektion. På det så vart det liten stund med bästaste Hanna. Ska jag vara helt ärlig så minns jag ingenting från lussetåget. Fast det brukar vara så när jag är nervös inför någonting. Altså när jag är riktigt nervös, så minns jag bara delar av det. Det som är värt och det som gör att jag vågar är nog lyckoruset efter. Att jag faktiskt vågade göra det och satte gränsen för nästa grej. Så tror jag det är för de flesta. 

Iallafall så blir det ännu en lång dag idag, då har jag har visning på konstmuseet. Känner också att jag är lite nervös för eftersom att jag inte vet riktigt vad jag ska prata om. Men det löser sig... Nu måste jag springa till bussen.