:]

Kras. Mitt nyårslöfte för 2011 kommer jag inte ihåg. Antar att det var något om att jag skulle vara gladare. Eller så hade jag kanske inget. Något jag kom ihåg var att för ett år sedan sa jag att jag aldrig skulle sluta med fotbollen. Att hur det än blev skulle jag inte sluta. Men tre månader senare tog jag en paus som fortfarande gäller. Så man ska aldrig säga aldrig.

Hela året för mig är väldigt luddigt, jag sitter här och försöker minnas vad som hände de första månaderna. Sista terminen i nian. Det kanske är det, det hände inget roligt. Jag slutade blogga i januari och började i april igen. Varför minns jag inte, antagligen för att jag inte hade något att skriva om. Jag har läst mina sista inlägg och minns att jag inte alls vill skriva. Jo, där sa jag fel. Det ville jag men jag hade inget att skriva om och den ända som hade roligt och nytta av det var jag själv.

Året som har gått har varit tråkigt. Men kan bero på att det har varit ett lång och kämpigt år. Det finns massor med ljusglimtar som t.ex. att jag slutade nian. Jag träffade folk som jag inte alls brukade träffa och min familj ändrades. Även om saker och ting blivit som det blivit har det både varit roligt men också skrämmande.

Jag startade denna bloggen, jag åkte till alperna och hafjell och åkte skidor. Detta var svårare än jag trodde. Haha, jag kom precis på vad mitt nyårslöfte var och jag kommer ihåg varför jag glömt den. Eftersom att jag inte har uppfyllt det och eftersom jag inte är särskilt stolt över det, kommer jag inte säga vad det var.  

Fick se min andra Håkan Hellström konsert, stod två meter från scen, jag fick också vara med i radio två gånger. Förstå gången sjöng jag, jag lät ungefär som om jag skulle börja gråta. Andra gången var på den 6 Juni, då hade jag bestämt musiken i en hel timma. Bilden, jag var så jäkla glad över det. Just då innan jag slutade grundskolan var nog de bästa tiden på detta året.

Sommarlovet då, var okej. Jag jobbade, tjänade så mycket pengar som jag bara drömt om. Kände mig löjligt rik och köpte massor kläder från Carlings. På sommarlovet gjorde jag också något välidgt dumt. 

Sedan var det Lars Winnerbäck och Melissa Horn konsert. 

Så kom det jag väntat på i hur länge som helst. Jag började på gymnasiet, yey. Det var inte till en början det jag hoppats på. Men nu är det hur roligt som helst och jag är glad att det blev som det blev. Sedan var det Lule(å) Det var gaalet! Nä det var det kanske inte. Det var ifal något jag längtat efter. Det var hur kul som helst att se alla Goa norrländska människor.

Nu får det räcka med skrivandet, jag vet hälften av mina läsare bara tittar på bilderna och sedan inte läser mer. Jag vet det för att jag ganska ofta gör likadant Ni som kom ända hit är värda en guldpeng!